Mamma Maras husmoderliga infall 2
Vad jag gjort idag:
* Oopsiesbröd
* Smörbollar doppade i mörkchoklad
* Cheescake
* Kokostoppar doppade i mörkchoklad
Måste säga att jag är bra nöjd med mitt überkvinnliga infall och självklar är allt bakat efter LCHF recept.
Det trista är att jag insett nu att kokos verkligen inte är min grej men karln gillar som tur var eländet.
Cheescaken är fortfarande osmakad ska stå minst fyra timmar i frysen men Oh så jag längtar ska bli så gott ikväll.
Nu har vi ätit Cheescake och den var underbar, receptet hittade jag hos http://veglchf.wordpress.com/alfabetiskt-index/
Men i min så använde jag hallon i stället för lingon och så kanske jag råkade ta liiite mera vanilj än vad receptet sa.
Mamma Maras husmoderliga infall 1
På ett bryggeriforum hittade jag ett recept på maskrosvin som jag tror på och så satte jag igång.
Jag började med att plocka extremt mycket maskrosor eftersom det tog längre tid än vad jag trodde så skickades även karln ut på jakt efter denna vackra blomma.
Sen så gällde det att rensa, vi hade sammlat in 13 liter och hälften skulle rensas helt fri från grönt, det tog många timmar.
Eftersom jag skulle jobba natten och rensningen tog några timmar längre än vad jag räknat med så fick min snälla karl hjälpa till med rensnigen och sedan koka vatten och hälla över blommorna som ska bli till vin.
Så här ligger de nu i vatten om 2 dagar så ska det donas igen, då ska jag tillföra jäst, socker, citroner och russin.
Det här är första gången jag gör något liknande och jag måste säga att det känns riktigt spännande, har läst runt lite på nätet ang maskrosvintillverkning.
Finns en del olika recept och i vissa så ska brygden jäsa i flera år, jag valde ett recept som går snabbt pga turbojäst.
Det ska tydligen bli godsmak ändå fast att turbojäst tydligen mest används till sprit.
Nu är jag sugen på att testa flera recept och idag har ännu fler maskrososr slagit ut på tomten så evt så kommer jag imorgon plocka några till liter och göra iordning en sats med ett svagare vin.
Fortsättningen på maskrosäventyret följer om 2 dagar
Jag var så snäll och from så det så!
Att vara gravid var magiskt jag var lycklig och svävade med min tunga kropp på små moln, har nog aldrig mått bättre mentalt.
Kroppen blev som sagt enorm och jag hade en del krämpor såsom karpaltunnelsyndrom, foglossning, ont i knäna och väldigt jobbigt med ryggen.
Men mitt humör kunde bara jämföras med en ängels och detta är inte en efterrekonstruktion av mig, även karln håller med om att jag blev så from och go att ha å göra med.
Kanske det hänger ihop med att vi kämpat så länge för att bli gravida och jag innan pluset mått dåligt så länge av sorg och hopplöshet av att inte kunna bli gravid.
Hur som helst jag var underbar!
Men karln var även har bra snäll som varje morgom när jag ville och ibland för att överaska så stekte han pannkakor åt mig.
Pannkakor med smör och socker var för mig höjden av kärlek i slutet av graviditeten kunde typ börja grina av lycka när jag sög i mig smörsocker sliskiga pannkakor.
Han blåste även upp en badbassäng som jag tjatade till mig, trots illamående och yrsel så fortsatte han så tappert.
Jag använde den 2 ggr i samanlagt kanske 15 minuter.
Våldtäkt och incest
Men ändå kan jag inte låta bli att häpnas ibland över hur pass rått och genomelakt mäns våld och maktmissbruk mot kvinnor kan vara.
När jag var yngre så lästa jag mycket, ondska och sadism fascinerade mig jag kom att se det som en del av den männskliga/mannliga naturen.
I mellanstadiet plöjde jag igenom så gott som all faktalitteratur på skolbibloteket och en hel del i byns angående förintelsen.
Kanske lite väl ungt att ta till sig så mycket av den mörka sidan av människan men då började jag sammla på hög handlingar som män gör och som gör de till monster...
Jag blev lite av en mans/männsikohatare och sedan blev jag blasé.
Kom att tänka på detta nu för igår när jag läste om en pojk som blivit våldtagen med tillhyggen av några andra killar så tänkte jag hemsk som jag är.
Bra!
Bra att det var en kille det hände och inte en tjej, låt dom VETA hur det är!
Självklart önskar jag inte grabben detta, jag vill inte att nån ska bli våldtagen men flickor blir det så ofta och samhället är fan i mig närmast blasé.
En annan sak som fascinerar mig så i den grad att jag knappt kan ta till mig det som sanning är alla dessa gubbar som på sistone hamnar i tidningarna för att ha hållt sina döttrar som sexslavar.
Josef Fritzl är numera ett namn som de flesta hemma i stugorna känner till men i kölvattnet av hans källarungar så dyker du upp fler märkliga öden.
En Italienare en Colombian och en Argentinare har jag hört om på sistone som oxå de hållt det nom familjen och ynglat av sig med sina döttrar.
Nä jag kan inte ta till mig det.
Masturbate-a-thon
I år så är en ny gren införd i denna Danska tävling, precisionssprutning!
Nog för att jag tycker det är fånigt och smaklöst men jag skulle vilja se vilka människor det är som ställer upp i detta spektakel.
I min skalle är det feta gammla nudistgubbar som på 70-talet kämpade för den sexuella revolutionen samt sönderpiercade knarkande tonåringar.
Vid den förra tävlingen som gick av stapeln för ett år sedan så uppges en kvinna fått 94 orgasmer under tävlingens gång, det finns så kallade orgasmkontrollanter där för att försöka förhindra fusk.
Nu så orgasmeras det inte bara för njutnings skull utan för välgörenhet! Det kostar nämligen 400kr att delta och pengarna går bla till Aids fonden.
Ett bra sätt att idka välgörenhet eller bara fåniga atention whores?
http://www.expressen.se/sex/1.1582667/onanitavling-for-en-god-sak
Jag krymper
Börjar ana ljuset i slutet av tunneln och kanske är jag till hösten inte längre av storlek flodhäst.
Bortkrympta centimetrar
Magen där jag är som fetast - 5cm
Midjan - 5.½ cm
Underbyst - 5½ cm
Stjärt -3cm
Vikt - 4½
Dessa centimetrar har försvunnit med hjälp av fett jag förbränner fett med fett, har inte rört mig knappt något på ca 3 veckor pga magsmärtor.
Alltså jag har gått ned i vikt och blivit mindre genom att skippa kolhyderater och äta fet mat!
Världens tråkigaste blogg
Så trist så att klockorna stannar, men men jag kan ändå inte låta bli att fortsätta nu efter nästan 6 dagars tystnad.
Så skyll er själva om ni tittar in här.
Cellprovtagning
Till slut hände det!
Vid 28 års ålder har jag äntligen vågat mig iväg på cellprovtagning, vet inte hur många kallelser jag ignorerat men några har det blivit.
Jag har gynfobi men efter ett gäng ivf och alla undersökningar som hör dit så har jag blivit lite härdad, har ju bresat upp benen och blivit rotad i vid X antal tillfällen nu.
Dessutom så har jag mystiska smärtor i det som populärt på familjeliv.se kallas tjejmagen så kändes det som dax att bli vuxen, sära på benen fläka upp fittan och bita ihop.
Nu har jag ialla år fått berättat för mig att det minsann inte alls gör ont att det knappt känns något alls vid cellprovtagning.
Det kan jag säga stämmer inte på mig, jag tyckte det var obehagligt och vore det inte för att det var min underbara barnmorska som utförde ingreppet så hade det varit direkt otrevligt.
- Jag kan tyvärr inte använda glidmedel då det förstör själva provet.
Som att blommor gör det gulligt *fnyser*
Jag har fortfarande ilande små mensvärkliknande värkar sedan jag blev pillrad med renspinnen i livmodertappen.
Jag blev utsatt för en Ninja smygattack i natt
Tog en liten sekund eller två innan jag förstod att min lilla ninjaigel krypit upp lagt sig ovanpå mig och greppat tutten!
I vanliga fall så väcker hon mig med gnäll, då lägger jag mig på sidan och så äter hon, nu måste hon vaknat kännt sig ävertyrlig och självständig eller så sov jag som en sten.
Som denna bild tydligt visar så umgås hon även med troll! (bild av Sub luna på fl)
Amman Mammar på..
Har vi problem så är det tvärtom Eira är nu 8 månader och hon skyr mat, hon smakar gärna men lipar eller spottar ut det. Oavsett konsistens så åker det mesta ut.
Börjar bli lite orolig och tankarna går snurrar runt om hon kan ha problem med halsen, hon har ju fått smakisar i 4 månader nu men verkar inte förstå hur man gör eller att man ska svälja maten.
Vissa äter smakisar lillan spottar ut dom.
Problemet är nu inget riktigt problem lillan äter bra av bröstmjölken men det känns som att hon är den enda 8 månaders bebisen som enbart lever på amning.
Nålar smärta blackout och förtvivlan.
Samtidigt så krossades en stor del av mitt psyke.
Jag hade en helvetesförlossning och det värsta av allt var själva snittet.
(eller som siamusen på fl säger om att snittas bli filéad)
Jag upplevde det som att jag blev tvångsfiléad.
Jag var så utmattad av flera dygns värkarbete och kamp att jag inte orkade slåss med full kraft för att få bli sövd och de totalignorerade min vädjan.
Att ligga vaken delvis paralyserad maktlös och utan kontoll samtidigt som man blir uppskuren det är en mardröm jag nu har.
Men innan det blev en mardröm så var det min verklighet.
Uppdatering
Ser nu att min rubrik inte har så mycket med inehållet i inlägget att göra, men det kommer nog att framkomma vad jag menar någon gång i ett framtida blogginlägg.
LCHF
Numera så proppar vi i oss, kött, ägg, och fett i alla de former.
Jag mår skit, sötsuget och macklängtan har avtagit nästan helt men jag har mystiska smärtor i kroppen, är tung i skallen och allmänt orkeslös.
Hoppas verkligen inte mina krämpor beror på min tidigare äggintolerans, typiskt hittar den mest fantastiska kosthållningen men är allergisk.
Jo det skulle vara typiskt min otur.
Till att börja med så förlorar man en massa vätska och det intalar jag mig själv, vill ju inte bete mig som en som en nyfrälst.
Jag har tidigare stört mig på Gi och LCHF folkets sektliknande beteende och deras försök att frälsa världen och pracka på oss andra sin tro.
Men va fan jag har på mindre än en vecka gått ned 3 kilo och förlorat 5 cm runt det fetaste stället om magen!
Så vadå känner att det bara är att bita ihop och hoppas på att jag snart mår bättre.
Exempel på vad jag äter
Frukost - Ägg och baconmuffins, 1 räcker de är jävligt mättande
Mellanmål - Ostrullar med skinka eller smör
Lunch - Räkor marinerade i currypasta och vitlök med en sallad och keso
Mellanmål - Päronskiva med ädelost och hackade valnötter
Middag - Chorizo korvgryta med colslaw, självklart späckad med grädde
Eftersom jag ammar så kan jag inte skippa kolhyderater helt, gör jag det så kan det leda till att muskler förbränns, jag är inte insatt i hur allt fungerar men det är karln.
Freakshow
Nu har det kommit ut en blek kopia av denna fantastiska tidning från förr, eller det är väl snarare en hybrid mellan En ding ding värld och vilken skvallertidning som helst.
Förutom mannen med världens hårigaste öron så finns det även betydligt ointressantare repotage med bla bilder på kändisars sopor.
Men det som nu i denna nya tidning verkligen grep tag i mig var lilla Sam Esquibel som fötts med en fot och lite andra delar av vad som trodligtvis skulle ha blivit en tvilling i sin hjärna.
Helt otroligt och inget man kanske kan tro kan vara sant, men det är så läkarna trodde att det var ett tumör men hoppsan resterna av en tvilling fanns där i hjärnan.
Historier med folk som har tvillingdelar i kroppen finner jag oerhört störande och fascinerande när jag i tonåren läste Stephen kings roman Stark så mådde jag själsligen illa länge efter att jag läst klart den.
I boken så drabbas huvudpersonen av extrem huvudvärk och under operation så finner läkarna ett öga i hans skalle, en rest av en tvilling.
Denna tvilling lever kvar som en egen personlighet, och självklart som en ond sådan.
Min mormor har berättat om en bekant till henne som led av svåra ryggsmärtor och även vid hennes operation så hittades rester, i hennes fall i form av tänder och ben.
Anledningen till min skräck och fascination kommer ur att jag själv har/ har haft en tvilling i kroppen.
När jag var 5 år så hade jag ont och en svullnad på armen, läkarna konstaterade att det var min tvilling och jag fick en utorkande lösning som mamma skulle badda på armen.
Det baddades på bra till slut så försvann svullnaden och smärtan och tur var det för annars skulle den skäras bort. Nu när jag har blivit äldre så kan jag inte låta bli att undra, försvann den verkligen eller har jag kvar delar någonstans?
Vet att det är bra att ha och skylla på, en ond tvilling.
- Nej det var inte! Det var min onda tvilling.
Varning för läskig bild på vad som fanns i grabbens huvud
Alternativ barnuppfostran
Så kan det gå om man biter mamma i tuttarna för många gånger!
Idag satte Micke ihop julklappen från morfar och den gjorde succé, Eira tyckte det var skitkul att åka i den samt lyft vagnen från golvet.
Funderar på att leja bort henne till cirkus som Sveriges starkaste bebis.
Migrän?
Nu hoppas jag verkligen att jag ringt hem karln i onödan, minns migrän som otroligt otrevligt, känns sisådär att sitta och vänta på tidernas smärtanfall.
uppdatering
Auror, kaskadspyor och borfallna bitar av verkligheten.
Det känns fortfarande som att jag har bomull i skallen men jag ska väl vara tacksam för att jag slapp den värsta intensiva sprängande huvudvärken.
Förlorad kärlek
Barn burqa efterlyses!
Tills dag har det funkat utmärkt, när hon vaknar till så har hon ropat och då evt fått tutte och somnat om eller blivit upptagen.
Nu skrek hon det mest hjärtskärande vrålet, vi rusade upp och fann henne på golvet.
Hon hade krypit över täcket vi lagt som vall och slängt sig över sängkantet samt landat på ansiktet. Blodet rann ur den röda svullna näsan och pannan blev röd.
På sjukvårdsådgivningen lugnade dom oss och menade att vi ska hålla utkik efter hjärnskakningsymptom, men att det är sällan ett fall från sängen gör skada.
Nu lyckliga och lättade över att lillan skrattar, ålar och mår bra så har vi lite ångest över att ta vårat härjade barn på ICA, ser ju ut som att hon fått stryk.
Trots protester från min bättre hälft så tänker jag nu uppdatera för att berätta om utvecklingen med operation skruva spjälsäng.
Eftersom lillan inte längre kan ligga själv och sova i våran säng dagstid så blev det till att göra iordning spjälsängen.
Den har stått monterad sedan graviditeten men inte används till annat än att hänga tvätt på.
Tanken var nu att höja upp botten så det skulle bli lättare att lägga ner lillan när hon somnat för att på så vis minska störning.
Sagt och gjort karln börjar skruva men ganska snart så förstår jag att botten kommer bli för högt upp och att det i så fall kommer inebära livsfara för vår dotter.
Karln håller inte riktigt med utan fortsätter projektet.
Dödsfällan
Eira är numera en hejjare på att resa sig upp om hon har något som till exempel spjälsängsspjälor att dra sig upp emot. till slut efter att ha blivit överbevisad så fick pappsen göra om och göra rätt.
Framtung
Eller rättare sagt Eira slapp åka vagn och vi slapp känna oss maktlösa över hennes vagnhat som brukar inebära höga skrik, gråt och stor förtvivlan.
Typiskt det där att jag som älskar att vara ute och gå på långpromenader och nu verkligen behöver de så accepterar knappt min dotter alls att åka vagn.
eftersom våran kamera är kaputt så stal jag denna bild från en internetaffär på nätet.
Våran ergo är i svart och jade
Jag bar Eira som på bilden och det funkade bra, men min rygg är sedan graviditeten och pga mina enorma bröst sliten som fan, och jag tror inte att jag kommer kunna bära lillan på det viset under långpromenader.
Efter ett tag så blev det bra tungt, Eira väger nu nästan 10 kilo och min rygg är som sagt smärtande. Känslan var dock bekant var ju inte länge sedan jag vägde så mycket.
Sammanlagt så väger jag och lillan nu 85 kilo, men för mindre än 8 månader sedan så vägde jag 20 kilo där till!
Det hela slutade med att jag vägde ca 105 kilo och jag har nog aldrig sett någon mera framtung person
Bf+ 6 där kan man verkligen snacka om stor och framtung!