shopping
Få saker här i livet ger mig sådan tillfredställelse och lycka som känslan av att införskaffat något bra till lillan och är det dessutom billigt så blir det bättre.
Att vi så sällan handlar kläder till Eira beror främst på att hon har fått ärva massor, mängder med hela felfria plagg så även fast det blev som med sommargardroben mest bara rosa och pastell så känns det dumt att köpa nytt.
Hon växer skiter och på kläderna sliter, korkat att köpa nytt för att de hon har är för tjejjiga och rosa. Vi är väldigt tacksamma för kläderna vi får men ärvda flickgardroben var väldigt flickig.
Eira har alltid fått massor med söta klänningar och de använder vi flitigt till passande tillfällen såsom kalas men till vardags så föredrar vi bekväma funktionella kläder gärna klara eller murriga färger, skiten syns mindre då.
Igår åkte vi så iväg upprymda och glada efter förmiddagens glädjebesked. Vi var på jakt efter långärmade t-shirts och hittade faktiskt 4stycken klockrena.
Den med tigern är från HM, Eira är tokig i tigrar fråga mig inte hur men kattdjuren finner hon vara otroligt fascinerande. Vi köpte även den med robotarna på HM samt strumporna, egentligen skulle det inte inhandlas några byxor men vi kunde inte låta bli när vi hittade även dessa på HM.
Den Blåa med stjärnorna är i från Kappahl och är så där mjuk och go i materialet och lillan passar så bla i blå/turkos.
Jag hittade även Darth Vader tröjan på samma ställe men nej vitt använder jag inte själv pga sölighet och lillan är till och med ännu slabbigare än mig.
Visade ändå upp den för karln som blev hel frälst och bestämde att den ska hon ha, det blev den 5:e Star Wars tröjan för lillan..
Mat!
- Fan nu blir det inga ädelostfylldajärpar till middag!
Inget problem jämfört med vinsten men vi fick även ta och tänka till lite över min kosthållning, jag har ju nu ett bra tag gått på LCHF och trivs verkligen superbra med det.
Hur som för min del vet jag att LCHF är kanon men jag vet inte om det är så för ett litet foster i sin utveckling jag tror att graviditet och LCHF är förenligt men jag vet inte så jag tar 10 månaders paus nu.
Det är inte helt enkelt hur ska jag äta nu? Absolut inte som innan LCHF men kanske GI är en väg att gå?
Jag firade pluset och sörjde LCHF på kvällen med att äta ostkrokar, något som inte ska bli en vana men som jag längtat efter.
Barbafet med alla sina hakor
+35kilo blev det sist som jag nyss har gått ned så nu hoppas jag inför denna graviditet att jag kan ge fan i smör och sockerfyllda pannkakor.
*yr*
Nu kan jag bara konstatera att det känns jäkla najs att grina av glädje
WTF?!?!
Det stod kolla resultat efter 3 minuter.
Jag tog inte tid men kollade nog strax innan 3 minuter och tyckte att jag kanske om jag kisade och verkligen ansträngde såväl syn som fantasi att jag kunde se ett otroligt svagt streck.
När jag så kollade nästa gång uppskattningsvis efter totalt 4 minuter så såg jag det verkligen, ropade på karln som låg och latade sig i sängen och då ca 5 minuter efter nedsäkningen i mitt piss var det ett tydligt svagt streck där.
Jag vette fan är det ett spökstreck pga lång tid eller kan det vara sant?!?!
Bara lillan vaknar så ska hon och jag gå på apoteket och köpa ett CB test men nu har jag ju redan kissat bort morgonurinen så jag får nog vänta tills i morgon med att testa mig igen.
eftersom testet är från en IVF klinik så borde det väl stå att resultat efter 3 minuter inte räknas om det vore så, ja menar annat vore ju grymt mot oss stackars wannabee föräldrar med testhysteri.
Jävla kamerablixt nån gång måste jag lära mig inställningarna på våran flashiga kamera
TestHysteri
Vi fick även ett lyxigare med oss från Falun men den ska vi spara på, läskigt nog så känner jag bara hopp när jag testar tror det är därför jag gör det så maniskt. Då kommer hoppet igång förväntan och pirret, blir det ett till streck kisar lägger huvudet på sne och vickar testet åt alla möjliga håll.
Nä inget plus..
Vi har inte egentlig testdag förren den 21:a men jag känner inombords att det inte tagit sig, shit vi har ju haft sån tur och fått lillan hur skulle vi kunna ha samma tur igen och på första försöket efter henne?!
Efter att ha kisat och koncentrerat mig som en galning så tyckte jag mig se ett svagt svagt plus, sprang och hämtade kameran för att se om det verkligen var sant?!
←klickis
Men medans det varade så fick jag iallafall känna smaken av hopp även fast den gick över snabbt.
Ruvardag 3
Nått måste man ju göra..
Under min tid på familjeliv.se så har jag stött på ett flertal förkortningar och omskrivningar som jag verkligen stör mig på.
Exempelvis Slemmisen - Slemproppen, Tjejmagen- Ja va fan är det? BIM - BeräknadIckeMens, Styrkekram - fånigt fånigt fånigt.
Nu vet jag att dessa begrepp kanske inte är påhittade just för fl men de används där gärna och ofta.
Ett ord som jag däremot tycker är fantastiskt fiffigt och beskrivande är Ruvare, en ruvare är en kvinna som efter ET/EmbryoTransfer väntar på ett positivt eller negativt besked.
Children of men
Så där ja ruvardag två och jag känner av behovet av mysa och se på film, helst en som man får grina en liten skvätt till.
En sådan film som både jag och karln älskar att gråta till och som for in likt ett sorgens igenkännande spjut i våra hjärtan är Children of men.
En film där alla har det som vi hade det. Det finns ingen glädje utan barn om det är vad man vill ha.
Oavsett antalet barn och barnbarn i våran framtid så har vi bestämt oss för att bli som Michel Cains karaktär Jasper när vi blir gammla.
FET i Falun
Gårdagen kan verkligen beskrivas som en rysare som planerat så ställde vi kosan mot Falun och efter att jag jobbat klart mitt natt pass och Älsklingen lämnat lillan på dagis så bar det iväg.
Jag var så trött men även riktigt cool har ju redan en unge och hon är ju en ovanligt bra sådan så visst en till vore helt klart en bonus men jag var inställd på nederlag och ganska bekväm med den tanken.
Vi hade fått höra innan att dom skulle tina upp ett av våra embryon och klarade inte den av upptiningen så var det bara till att vända och hoppas på bättre tur en annan gång.
Vi hade tid klockan kvart över två för ET. Klockan 11 så ringde det jag var väl förberedd då på att vi skulle komma till att vända om och åka hem.
Dom berättade att det såg illa ut för vårat lilla Embryo men att de tänkte tina upp en til,l så det blev bara för oss att fortsätta köra.
Detta förlopp var vi absolut inte beredda på och nu flög det in fjärilar i våra magar. Ja eller nej kom eller vänd inte ett nja kanske fortsätt köra..
12:15 så var det dax igen, telefonen ringde och vi fick beskedd om att den 2:a inte heller klarade sig men att det fanns tid för att även tina upp vårat sista lilla hopp.
Det blev verkligen en nagelbitare och all min coolhet försvann. Tiden gick men inget samtal verkade komma i takt med att vi kom allt närmare Falun växte våran nervositet och oro, jag hade bestämt mig för att det skulle gå åt pipsvängen men älsklingen blev nog allt mer förväntansfull över att kanske bli tvåbarnsfar.
Tiden gick och ingen ringde vi bestämde oss för att det var ett dåligt tecken och att vi borde köra in i staden för att stilla vår hunger, i min ursprungsplan fanns inte det alternativet att käka innan Et oavsett hur bra vi skulle ligga till tidsmässigt.
Tanken på att vara nervös och som jag brukar bli av nerver och mat jävligt skitnödig ligga uppfläkt i en gynstol tilltalade mig föga.
Men jag trodde inte vid det här laget att det skulle bli nån gynsituation, vi åt på samma ställe som vi åt på efter vårat senaste ET då vi var där med Jenny och Max.
Då låg lillan i sin lilla bubbla i min livmoder och vi skämtade om Babben till Bebben, nu käkade vi babben men skulle det bli nån "bebben"?
Vi avslutade våran måltid och gick tillbaka till bilen jag kände mig genast extremt bajsnödig och fick magknip precis som jag förstått.
Våran färd fortsatte och snart var vi vid sjukhuset klockan var 2 och ännu hade ingen ringt, va fan skulle vi göra?!
Jaja vi hade ju en inbokad tid så det var bara att traska in, vid entrén så ringde de och sa att det såg bra ut.
Nu återstår bara att få ett plus på stickan, chansen att lyckas är fortfarande inte stor men nu hoppas och längtar jag verkligen så mycket.
Tror hekt klart att ett misslyckande kommer att tas mycket hårdare av oss båda än vad vi föreställt oss.
Tar nu varje kväll Crinone och äter Trombyl
Navelskåderi
Det går inte att komma ifrån så gott som allas fötter är fula.
Här hemma håller jag på med något som nu blivit lite av ett expriment, jag har slutat klippa mina tånaglar. Till att börja med så var det inte alls medvetet utan bara ett naturligt led i mammafieringens nonchalans av den egna kroppsvården. (och vart fan är saxen?)
Visst har jag känt ett obehag i vissa sockar och även irriterat mig ett tag under perioden då de rispade så där läskigt mot sängkläderna, nu har jag dock kommit över den platån naglarna är nu så långa och böjda att de inte längre är till besvär eller irritation.
Kanske om jag lyckas få dom så där superlånga som bara rekordkåta Indier brukar lyckas få dom då kan jag sälja bilderna till freaktidningar världen runt och kanske få råd med en bukplastik!
En gång i tiden hade jag en vacker välformad liten brunn till navel och inte en enda bristning...
Men men så kan det gå +35kilo under graviditeten och 37 kilo ned inom ett år efter förlossning, kanske inte så konstigt att allting fladdrar och far åt olika håll när jag hoppar.
Se på mig
Skulle nån skarpsynt nörd råka slinka in här så kan jag glatt meddela att jo det är sant du ser faktiskt inte fel!
Förstår att ni vill dö en smula av avundsjuka på grund av min nya t-shirt.
Eftersom jag fortfarande inte vet hur man länkar så där snygg så kommer här hela adressen till sidan där älsklingen köpte min andra Battlestar galactica tröja åt mig.
http://www.thinkgeek.com/tshirts-apparel/unisex/popculture/9ed0/
Jo lillan älskar att applådera sig själv i spegeln