Från magfladder till självhoppande dunderkula
Jag sitter nu på jobbet har nattpass till 09:00 och skriver med laptoppen på låren och skådar ned på min hoppande mage.
Den här graviditeten har verkligen gått fort! Bubblert är som sin storasyster och de flesta andra barn väldigt aktiv om natten. Det är kraft i min ofödde sons lemmar hans rörelser får min mage att dansa.
Det har verkligen hänt mycket på kort tid! Det största är nog att jag nu tycker om den lille krabaten och faktiskt ser fram emot att få möta honom.
Jag kan nu även emotionellt skilja på mitt gamla trauma, min skräck inför kommande förlossning och mina känslor för den lille.
Den 29:e December var vi på Ultraljud och vilket ultraljud det var! Det var som om barnmorskan drog med ett trollspö över min mage för plötsligt så såg jag en bebis.
En hel pigg och till synes frisk vinkandes liten pojke. Ja precis som sin storasyster så vinkade han så artigt till oss, han var lite lugnare än Eira var men profilen såg nästan identisk ut.
Den första tiden efter ultraljudet så var jag uppfylld av en kvardröjande förundran över mitt barn och förtjusning över mina känslor gentemot honom. Jag sa flera gånger per dag.
- Jag tycker om Bubblert!
Jag gör verkligen det och det glädjer mig eftersom avsaknaden av kärlek plågat mig.
Den här graviditeten har verkligen gått fort! Bubblert är som sin storasyster och de flesta andra barn väldigt aktiv om natten. Det är kraft i min ofödde sons lemmar hans rörelser får min mage att dansa.
Det har verkligen hänt mycket på kort tid! Det största är nog att jag nu tycker om den lille krabaten och faktiskt ser fram emot att få möta honom.
Jag kan nu även emotionellt skilja på mitt gamla trauma, min skräck inför kommande förlossning och mina känslor för den lille.
Den 29:e December var vi på Ultraljud och vilket ultraljud det var! Det var som om barnmorskan drog med ett trollspö över min mage för plötsligt så såg jag en bebis.
En hel pigg och till synes frisk vinkandes liten pojke. Ja precis som sin storasyster så vinkade han så artigt till oss, han var lite lugnare än Eira var men profilen såg nästan identisk ut.
Den första tiden efter ultraljudet så var jag uppfylld av en kvardröjande förundran över mitt barn och förtjusning över mina känslor gentemot honom. Jag sa flera gånger per dag.
- Jag tycker om Bubblert!
Jag gör verkligen det och det glädjer mig eftersom avsaknaden av kärlek plågat mig.
Kommentarer
Postat av: Jenny
Oj, oj vad fint du skriver.
Jag är så otroligt glad för eran skull...
Vi ses snart...
Trackback
