Ångest
Jag tror det är separationsångest om 3 dagar börjar lillans inskolning på dagis och jag känner hur jag tappar kontroll...
Tänk om hon inte trivs, tänk om nått barn är elakt mot henne, tänk om hon inte känner sig trygg??
Inskolningen kan vara jobbig, mestadels för föräldrarna. Det ni måste göra, är att visa Eira att ni är glada och trygga med att lämna henne med pedagogerna, då blir det lättare för henne. Gråta, det kan ni göra när ni gått utanför dörren och hon inte ser er.
Har ni lång eller kort inskolning??? Vi hade lång med Sydney, tycker väl att det kändes lite onödigt utdraget, hon lämnade ju mig redan första dagen för att leka med de andra. Men det är ju så olika det där, det brukar ju gå bra i de allra flesta fallen, och det tror jag det kommer göra med Eira också. De säger ju att det är lättare för en ettåring att börja på dagis än för en 18-månaders, vid 18 månader har de en väldig separationsfas... men då kommer ju Eira redan vara van sitt dagis och förhoppningsvis trivas med att leka med de andra barnen och ha fått flera pedagoger att ty sig till!!! Även om ingen av dem kommer vara lika speciell som mamma och pappa, förståss. Lycka till!!!
Carola
Du har så rätt och det är våran tanke att verkligen säja det här med dagis till Eira som et toppenställe.
Jag har ingen aning om det räknas som kort eller lång inskolning det vi har framför oss, tror den kommer ta så lång tid som behövs :-)
Tack så mycket för de betryggande orden om att det är lättare att lämna en liten på 1 år på dagis, det är mest där skon klämmer för mig att hon är så liten.
Lång inskolning är den som har använts länge, man räknar med att det tar ca två veckor. Då tar man det lite pö om pö, först är föräldern med hela tiden, sen lämnar man längre och längre stunder. Kort inskolning tar ca tre dagar, då är man där hela dagen, man lämnar inte sitt barn alls, när man vart där de tre dagarna så räknas barnet som inskolat, barnet har du fått vara med och haft föräldern med sig och ska ha blitt trygg på så sätt. Jag tror det finns fördelar med båda, jag, man får vara flexibel!!
Ja, jag vet ju inte själv, men "alla" säger att det är lättare med en ettåring som inte kommit in i separationsfasen än, de är ofta så nyfikna av sig så de tycker bara att det är kul. Det säger alltså bl.a. vår förskolepersonal, så jag tror på dem.
Det komemr gå skitbra för er!!! Du får hålla mig underrättad!!! :-D
Det gick bättre än kalas första dagen av hennes inskolning, hon var mycket självständig och gjorde sitt bästa att låtsas som att vi inte fanns. Har en känsla av att det inte kommer bli några problem de andra dagarna heller förutom kanske det där med att sova middag vilket i alla fall hemma kan vara lite av en pärs ibland. Vi får se, jag har i alla fall hoppet uppe :)
Vad kul attd et gick bra!!! Men oftast går det väldigt bra, särskilt i början när allt är nytt och spännande. Sen är ju personalen väldigt duktiga, de vet ganska bra hur de ska hjälpa barn att somna när det är dags för middagsvila.
Sen får ni nog räkna med att hon kan bli lite lessen ändå ibland, när hon väl fattar att ni inte kommer vara där, när det inte är nytt och spännande längre. Men det brukar personalen vara jätteduktiga på att hjälpa barnen med. Och be dem ringa om hon blir alltför lessen, har ni den tryggheten att ni vet att de ringer, då känns det nog bättre för era hjärtan också.
