Lynchade fjäderfän och firande av profetens död
Påsken firas för att Jesus dog och återuppstod, jag firar den med en orgie av påskpynt godis och mat.
Roligast med påsken är att Eiras, farmor, farfar och faster alltid kommer upp och hälsar på.
Våran kamera har nu lagt av helt och jag han bara med att ta några bilder från början medans pyntandet fortfarande var något så när kontrollerat.
Påskhäxan hänger i ena köksfönstret, duken som riset står på är numera strykt och bland fjädrarna hänger även ett flertal lynchade kycklingar.
Köpte små gulliga gula kycklingar som jag trodde var till för att hänga i ris, men väl hemkommen så upptäckte jag att det inte fanns några snören.
Tog så sytråd och började pyssla/lyncha dom, lade en en ögla runt deras små nackar, drog åt och hängde upp de gula små pippipynten i riset.
Övrigt pynt som inte syns på bilderna är fjädrar i takkronan en tupp, påskduk, porslinspåskägg, en gammeldags påskplanch av Jenny nyqvist, påskliljor och små kycklingar i blomkrukorna i köket.
Jag hatar egentligen sånt här trams men, men, moderskapet gör verkligen underliga saker med mitt sinne och det ser onekligen hemtrevligt ut på nedervåningen.
Faster Jessika som med sin kärlek var och hälsade på oss över helgen tog bilder på min lilla häxunge iförd farmors sjal.
Våran sociala lilla dotter älskar männisskor och har njutit av att haft huset fullt. Finns inget roligare än att le och skratta i hop med andra.
Hugger lite i mammahjärtat mitt då jag vet att världen inte enbart är leenden och vännliga människor och en dag kommer hon förstå det.
Men se på fan! I bilden ovan den på karln som ser sur ut och Eira med kroken så kan man skymta kycklingarna.
En av sakerna jag inte fattar med påsken är maten, jag hatar nästan all jul och påskmat.
Varför envisas vi med att äta dyngan?
På den kulinariska sidan så har jag iallafall fått uplleva en positiv smaksensation. Jessikas karl Kristian bjöd på Memma som jag aldrig tidigare ätit och till de flestas förvåning så älskade jag det.
Ny tradition här på Essvik alltså memma med grädde och socker till påskbordet!
Efter att fått testa Jessikas kamera så vet jag nu att jag vill ha en NikonD40 X, vilken underbar pryl!
Roligast med påsken är att Eiras, farmor, farfar och faster alltid kommer upp och hälsar på.
Våran kamera har nu lagt av helt och jag han bara med att ta några bilder från början medans pyntandet fortfarande var något så när kontrollerat.
Påskhäxan hänger i ena köksfönstret, duken som riset står på är numera strykt och bland fjädrarna hänger även ett flertal lynchade kycklingar.
Köpte små gulliga gula kycklingar som jag trodde var till för att hänga i ris, men väl hemkommen så upptäckte jag att det inte fanns några snören.
Tog så sytråd och började pyssla/lyncha dom, lade en en ögla runt deras små nackar, drog åt och hängde upp de gula små pippipynten i riset.
Övrigt pynt som inte syns på bilderna är fjädrar i takkronan en tupp, påskduk, porslinspåskägg, en gammeldags påskplanch av Jenny nyqvist, påskliljor och små kycklingar i blomkrukorna i köket.
Jag hatar egentligen sånt här trams men, men, moderskapet gör verkligen underliga saker med mitt sinne och det ser onekligen hemtrevligt ut på nedervåningen.
Faster Jessika som med sin kärlek var och hälsade på oss över helgen tog bilder på min lilla häxunge iförd farmors sjal.
Våran sociala lilla dotter älskar männisskor och har njutit av att haft huset fullt. Finns inget roligare än att le och skratta i hop med andra.
Hugger lite i mammahjärtat mitt då jag vet att världen inte enbart är leenden och vännliga människor och en dag kommer hon förstå det.
Men se på fan! I bilden ovan den på karln som ser sur ut och Eira med kroken så kan man skymta kycklingarna.
En av sakerna jag inte fattar med påsken är maten, jag hatar nästan all jul och påskmat.
Varför envisas vi med att äta dyngan?
På den kulinariska sidan så har jag iallafall fått uplleva en positiv smaksensation. Jessikas karl Kristian bjöd på Memma som jag aldrig tidigare ätit och till de flestas förvåning så älskade jag det.
Ny tradition här på Essvik alltså memma med grädde och socker till påskbordet!
Efter att fått testa Jessikas kamera så vet jag nu att jag vill ha en NikonD40 X, vilken underbar pryl!
Kommentarer
Trackback
