Jag blir galen! Amningen verkar gå åt helvete :-(

Idag känner jag mig mentalt utsugen, det har varit så kämpigt med amningen.
Som sagt vi har varit bortskämda med en välfungerande amning och jag har tyckt att det varit så behändigt och mysigt, nu känns det som att vi aldrig mer kommer komma tillbaka dit igen.

Eira är nu 6 månader och jag hade då tänkt att helamma henne åtminstone ågra månader till, ( jo jag kallar det att helamma fast vi även försökt ge henne smakisar).

Hon har varit helt vild vid bröstet, inte blivit nöjd och så har hon bitits så jag skrikit högt  rätt ut av smärta.
Va fan hennes lilla gadd är ju vassare än vad jyckens var när hon var valp, inte för att jag ammade Wynja men hennes valpgaddingar var verkligen sylvassa.

Jag har läst runt lite på nätet och vissa menar att mjölken inte kan sina om barnen för amma fritt, Lillan ammas fritt och även fast att det har varit jobbigt i några dar så har inte min mjölkproduktion ökat.

Jag klarar inte av att se mitt barn hungrigt och olyckligt så idag testade vi välling för första gången, hade en reklam portion här hemma.
Hon åt njöt och somnade så äntligen mätt.

Självklart så sker sånt här under helgen men på måndag så ska jag ringa bvc och höra efter råd.
Nu pumpar jag ut mjölken klarar inte av att få brösten söndertuggade känns som att jag är trasig inuti, hehe när jag skrek och började hulka av smärta och uppgivenhet då började jänta tokskratta! :-)

Vår plan

* Pumpa ut mjölk ofta för att få upp produktionen
* Ge lillan den utpumpade mjölken evt ersättning och välling

Förhoppningsvis så leder det till att vi kan fortsätta om inte som förut men illafall nästan. Blir ju så rädd när maten krånglar, när man ammar så vet man ju inte hur mycket barnet får i sig och så hatar ju lillan annan mat.


Argh! Mammas lilla tuttuggare

Tuggar tuggar

Kommentarer
Postat av: Anaiah

Jag har inga lösningar egentligen, kan mest säga att jag vet hur det ligger till. I nära 9 månader ville vår son inte ha någon annan mat än tuttmjölk och det var helt ok så länge amningen funkade. När hans två nedre framtänder kom fick jag dock tyvärr så stora skavsår (han bet inte) att vi mer eller mindre blev tvungna att se amningen som hård valuta. Inte kul alls eftersom vi idkat fri amning medvetet dittills.



Till slut läkte såren när jag efter mycket trugande fick honom att acceptera amningsnapparna (han tar inte napp, nappflaska, pipmugg eller vanlig mugg) och vi har börjat komma igång med maten också även om det mest är önskemat än så länge.



Lycka till med amningen, kanske måste du skära ner, men du måste absolut inte sluta ännu. Även om det kanske inte blir så ofta nu för oss (fortfarande 6-7 ggr dagligen) så kan vi fortfarande njuta av närheten.



Var uppfinningsrik, du kommer att hitta ett eller flera sätt att få det att fungera. Planen du skrivit om här ovan låter jättebra. Var bara beredd på att du kanske kommer bli tvungen att omarbeta den några gånger innan ni hittar en långvarig lösning.

2009-03-14 @ 21:55:20
URL: http://anaiah.blogg.se/
Postat av: Gmoll

Du är ju ett geni! :-D



Seriöst jag har i min bedrövelse inte ens tänkt på möjligheten att testa amningsnapp.



Nu fick jag faktiskt lite mera hopp! Det känns så bedrövligt att gruva sig för att amma och med smärta invänta tugg och hugg. Och så på det oron att hon inte får i sig som hon ska.



Ska så fort som möjligt införskaffa en amningsnapp, alltså det kan ju inbära att en stor del av vårat problem försvinner. Har nu börjat förstå att helamningens dagar är förbi men det skulle vara det optimala att kunna fortsätta i så hög grad som möjligt.



Tack så jättemýcket för ditt inlägg, du har faktiskt fått mig att må mycket bättre. Kul att höra hur det har löst sig för er :-)

2009-03-14 @ 22:19:10
URL: http://pyromara.blogg.se/
Postat av: Anaiah

Ja, det var ju bra att jag kunde sända dig lite uppmuntran.



Några tips när det gäller amningsnapparna:

Medelas tycker jag är bäst, de är så tunna.



HA TÅLAMOD! Det tog några gånger innan Simon accepterade amningsnapparna och han bet mig först två tre gånger för att han blev lite arg.



Om det är möjligt försök att gå och amma de första gångerna (om du möter på motstånd), det lugnar dem lite.



Lite kirurgtejp hjälper mycket. Simon lyckas alltid riva loss nappen om han är lite ivrig, nu tejpar jag fast nappen med kirurgtejp innan och det hjälper (tejpen finns bland plåstrena på Apoteket).



Hojta till om det är något mer du undrar över!

2009-03-15 @ 17:38:27
URL: http://anaiah.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0